...som ingen annan kan

Helgen inleddes med bastu (såklart), god mat och mys med bra musik. Hängde i Kungsbacka halva lördagen. Morgonpass, sedan thaimat med syrran och leta-födelsedagspresent-till-mamma. Vi hittade ingenting. Eller nja. Jag hittade kattörhängen som skulle passa perfekt till vår "innekattmamma". Men Tilda verkade inte gilla idén, berodde nog på att hon missade hela innekatt-grejen under julen. Hur hon nu lyckades med det?

Halvsov lite på soffan bredvid sambon och MTV, vilka kvalitetsprogram de producerar! Helt otroligt. Klockan tickade uppenbarligen på och helt plötsligt var det 14 minuter till Melodifestival. Det kan ju vara trevligt att okynnestitta på om det inte hade varit för avsaknaden av chips. Degig i soffan, helt nersläckt, Malin under en filt med datorn och så inte ens ett par chips... Jävla dåligt. Fast då fick jag fatt på en tidigare däckad kompis och så skulle det bli fest. Fest i bemärkelsen, lite förfest med godis och Lojjes glömda öl (vi, alltså Karin, tog bara en) sedan vidare till nästa förfest med balkongklättring och tappade mobiler. Eftersom vi var hungriga gick vi sen i förväg mot kvällens höjdpunkt: Kebabhouse. Gottgott. Sen orkade ingen dra ut så vi släpade oss hem och såg en film istället. Eller, rätt ska vara rätt. Karin och Falkis såg film, jag och Tompa sov.

Och nu kommer det. Dagen efter. Karin bjuder mig frukost på sängen, med o'boy tillochmed, yey! Sen behövde jag en ordentlig spark i baken. Och Karin levererar. -Du måste se F******* som ett hjälpmedel och inte som ett straff!

Måste jag det? Tycker jag ens att det är ett straff? Ja lite tycker jag nog det. Men det förstod jag inte den där dagen för flera år sen när jag "Signade up". Hur skulle jag kunna se det komma? Jag jobbar på det nu ialf, så får vi se hur det går. Om man ser på come-backen igår hamnade jag i säng ca 68 minuter senare utan dusch. Straff, helt klart.

Dagens tips: Ha alltid chips hemma. Sprider glädje över vilken seg kväll som helst.

---

P.S. Jag har egen Spotify nu. Tack Tompa.